måndag 5 december 2016

Julklännings-beställning

Hejsan!
Åh, vad tråkigt att det går så långt mellan inläggen.
Det skulle vara kul att få lite sving på det här med att blogga igen.
Men alltså, vilken skit-höst det har varit.
Först blev morfarn opererad. Han var helt däckad efteråt och det var som han blev en helt annan person. Trodde aldrig han skulle repa sig!
Men det gjorde han :-)
Och när jag kunde sluta oroa mig så blev jag så trött. Ni vet, man slappnar av och då kommer reaktionen.
Precis då åkte pinglan på magsjuka, och fem dagar efter det blev jag och maken sjuka, samtidigt.
Det är inte lätt att vara magsjuk och helamma 10 kilo bebis kan jag säga...men vi klarade oss igenom det.
Vi hann precis jobba upp energin lite när pinglan blev förkyld, Och det var ingen normal förkylning. Hon blev mer och mer hängig, och hade sedan hög feber i tre dagar. När febern släppte fick hon hosta och utslag. Och utslagen blev hemska. Fick åka till läkaren, där det konstaterades att hon hade fått stafylokocker i utslagen. Antibiotika-behandling blev det för hennes del.
Samtidigt blev lillebror dålig.
På riktigt.
Tre dagar med hög feber och inga andra symptom.
Var tvungen att åka till barnakuten. Han skrek konstant när han inte sov, i tre dygn. Inget gnäll, utan som att han hade fruktansvärt ont.
Alvedon hjälpte inte mot febern och inte mot smärtan. Trots dubbeldos gick febern bara upp.
Det var som att leva i en mardröm, som inte ville ta slut.
Han skrek och grät och jag grät och vaggade men ingenting hjälpte.
De hittade inget konstigt, utan det måste "bara" ha varit ett hemskt virus som de åkte på. En dag skrek han inte längre, och då kom hosta och utslag även på honom.
Så himla skumt,
Och jag var helt slut efter att ha vårdat jättesjuka barn i 1 1/2 vecka. Helt, helt slut!
Förra veckan började vi med lite rutiner igen, och det höll i sig några dagar. Sen blev pinglan hängig och trött. Igår var hon febrig och idag också. Snälla, sluta nu!
Jag blir helt knäckt när barnen är sjuka, jag dör lite inombords.
Och så ser jag alltid fram emot adventstiden, men varje december blir jag ledsen och känner mig ensam, och saknar min mor något alldeles fruktansvärt. Samma sak, varje år. Tungt nu.

Ojsan, nu blev det väldigt lång text om jobbigheter. Sorry!
Ville egentligen visa upp något trevligt, nämligen en julklänning i storlek 116 som jag har skickat iväg till en liten tjej :-)
Diggar tomtetyget massor! Nu är där bara en pyttebit kvar.
Tomtetyget har varit en gardin, och jag har behållit den vågiga kanten.
Livet är sytt av ett påslakan och en annan gardin.

Hoppas att någon hänger kvar här.
På återseende!

söndag 16 oktober 2016

Ormen!

Hej!
Vi lever.
Och kanske skulle man försöka göra ett blogg-ryck ändå?
Jag har verkligen älskat att blogga från första stund, och jag saknar det!

Idag ska ni i alla fall få se en tygorm som jag har sytt till Malva.
Ett såntdär evighetsprojekt som äntligen blev klart nu i sommar.
Den är till största del sydd av hennes gamla kläder. Såna som har fått fläckar/hål osv.
Sen stoppade jag den med tygspill.
Så det är verkligen det ultimata återbruket!


Jag började med den för nästan två år sedan, precis när jag hade köpt min overlock-maskin.
Eftersom jag var nybörjare så såg jag inte att en av trådarna hade hoppat ur, så sömmen är inte fullständig.
Det gör att sömmarna håller på att spricka upp tyvärr.
Och det är för mycket jobb att göra om.
Den får hålla så länge den håller helt enkelt!




Eftersom den är fylld med tyg- och garnspill så är den ganska tung.
Så den har fått en annan bra funktion just nu ;-)


Lillebror blir 6 månader idag!
Får lite panik faktiskt, för plötsligt är han en "stor" bebis.
Och jag vill bara ha kvar min gose-bebis för alltid, typ.
Tiden går verkligen snabbare med andra barnet!
Och dessutom känns det som att det har funnits så mycket annat runtomkring som har tagit upp tid och energi.

Nu är Far min opererad också.
Det var en stor operation som tog hårt på honom.
Jag har varit väldigt orolig, och är det lite fortfarande,
Men nu verkar det ändå som att han börjar repa sig.

Hoppas ni alla har det bra i höstrusket, och jag hoppas vi "ses" här snart igen! ♥

torsdag 1 september 2016

Hej från oss!

Hej!
Jag ber om ursäkt för det långa uppehållet.
Jag har inte tänkt sluta blogga, även om Instagram är lättare och snabbare...
Men tiden och orken och fokuset räcker inte riktigt till.
Hjärnan är helt enkelt ganska slut om kvällarna ;-)
Men idag får ni några bilder från vår sommar!
Min man har varit långledig, och vi har haft det bra tillsammans, hela familjen.
Intensivt, men bra!

Om vi säger såhär...det är inte så lätt att vara lillebror ♥



Men lillkillen är för det mesta glad ändå! Och helt frisk från sin urinvägsinfektion har han varit,
Han får mycket kärlek från storasyster. Lite väl mycket kärlek ibland.
Det är som att det finns så mycket känslor i den där treåriga kroppen, så de liksom svämmar över och inte vet var de ska ta vägen...


Är så glad för att pinglan tycker om honom så mycket!
Även om hon är expert på att testa gränser, och tycker att vi är ganska trista och annorlunda sedan vi blev fyra så verkar hon aldrig förebrå Tean. Han är alltid poppis ♥
Det är bara mamma som är kass, haha!

Men ojoj, hon håller oss igång!
Lilla fröken bus ♥


Jag brukar säga att 85% av min energi läggs på henne, och 15% på bebisen ;-)
Det är en aktiv, påhittig, klipsk och kavat liten dam!
Och nu har hon börjat på storbarnsavdelningen på förskolan. Kul för henne, och bra med lite egen tid med lillebror.

Som vanligt har vi odlat en hel del, och utökat lite till i år!
Men någon väldig kärlek har inte växterna fått, mest vatten...
Så jag är glad för all skörd vi får!
Och pinglan älskar att vara med. Gurka är en favvis, men att upptäcka att man kan rycka upp morötter var också en stor hit :-)


Vi har passat på att bada lite nu när värmen kom tillbaka i slutet av sommaren.
Pinglan älskar att bada, var som helst!


Vi har hängt en del vid havet också, och burit mycket i sjal.
Hur klarade jag mig utan bärsjal när pinglan var bebis?
Känns nästan obegripligt.
Otröstlig bebis och ingenting hjälper. upp i sjalen. Fixat!
Magknip? Sjal!
Övertrött? Sjal!
Tandsprickning? Sjal!
Jobbiga oljud? Sjal!
Tråkigt i vagnen? Sjal!
Det funkar ALLTID, till 100%!

Och vi myser, jag och mitt sjalbarn ♥



Nu försöker vi vänja oss vid de nya vardagsrutinerna, och det är inte alldeles lätt.
Samtidigt finns en oro för världens bästa morfar, som har gått på tuff behandling hela sommaren och som ska genomgå en väldigt stor operation om några veckor.
Plus att två till i min närhet har blivit svårt sjuka i samma jäkla sjukdom. Skit!
Obehagligt! Läskigt!

Men som tur är finns det ju många glädjeämnen också.
I form av en liten (men väldigt stor) supergosig bebis.
Och en rolig, klipsk busfis!
Och kärleken.

fredag 27 maj 2016

Hej

Hej allihop.
Det var ett tag sedan nu.
Tack för alla gratulationer och fina kommentarer efter inlägget om lillebror!
Jag har inte haft ork eller tid att skriva något mer sedan han föddes.
Vi har nämligen haft en lite tuff start, och jag har inte hunnit landa i det nya ännu.

Första veckan kom min käre far och berättade att hans cancer har tagit fart igen. Det var enormt jobbigt att höra, särskilt fyra dagar efter förlossningen. Det var som om någon slog undan benen på mig. Mitt i hormonsvallningar, smärta och trötthet, snacka om jobbig tajming...

Andra veckan blev jag dålig. En infektion. Troligtvis i livmodern. Fick antibiotika och blev bättre efter någon dag.

Tredje veckan vaknade jag plötsligt en natt och kände att lillebror var stekhet. 39,2 visade termometern. Det var bara att åka raka vägen till barnakuten. Så små bebisar ska inte ha feber.
Han blev inlagd på sjukhuset, och man tog prover och gjorde regelbundna kontroller. Antibiotika sattes in direkt eftersom de misstänkte urinvägsinfektion.
Efter nåt dygn fick vi bekräftat att det var uvi/njurbäckeninflammation. Eftersom han var så liten ville de att vi skulle stanna lite till så han kunde få antibiotika rakt in i blodet. Sen fick vi komma hem och fortsätta behandlingen hemma. Han har repat sig bra, och de tror att han helt enkelt bara har haft otur.
Fy vilken upplevelse! Man är inte så kaxig när ens tre veckor gamla barn är sjukt.

Fjärde veckan fick jag mjölkstockning och kände mig riktigt dålig.
Och nu femte veckan har jag en förkyld bebis med ögoninflammation. Jag och pinglan är också sjuka.

Och hela omställningen har varit jobbig, känslomässigt. Pinglan är glad för lillebror, men har fått ett hemskt humör och är ovän med allt och alla. Särskilt sina föräldrar då. Känner inte riktigt igen henne, och det går åt väldigt mycket energi att umgås med henne. Väldigt tråkigt och deppigt.
Men det är ju en stor omställning för oss alla, och särskilt för henne. Vi hoppas på att det lättar lite snart!

Och det här med min far, ja, det känns enormt jobbigt.
Han ska påbörja behandling redan om några dagar. Och det blir en riktigt tuff behandling. De hoppas kunna krympa en tumör som de har hittat, så den kan opereras bort sedan. Håller alla tummar jag kan för att de lyckas mota bort eländet ännu en gång.
Familjen är ju inte så stor, även om den har växt på sistone ♥
Malva har bara sin morfar kvar och de är bästa kompisar.
Så jag vågar inte tänka på ett liv utan honom, inte nu...

Ja, där fick ni en ordentlig uppdatering!
Det har varit en ganska tuff tid, och det blir en tuff sommar.
Men hoppas även på att det blir en del glädjestunder!

Ta hand om er och era nära och kära. Man vet aldrig vad livet bjuder på.

LinkWithin

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...